Min farmor Sissis värmländska släktträd

Sissis-släktträd

 

Min farmor Sissi
Sissis föräldrar, Anders Eklöf och Kajsa Nilsdotter, gifte sig annandag jul 1890.
Anders hade då övertagit gården Spettungen i Lekvattnet efter sin morbror Anders Henriksson men familjen var ända till hösten 1895 skriven hemma hos hans föräldrar på Kymmen, N Bråne, i Gräsmark.
Äldsta barnet, Anna, föddes 3 oktober 1891. Hon står i födelseboken både i Lekvattnet och i Gräsmark. Hon döptes av kapellpredikanten o Lekvattnet, I Stake, den 16 oktober.
Jenny Sofia, Sissi, föddes 2 augusti 1893. Hon står inte i födelseboken i Lekvattnet men väl i Gräsmark. Hon döptes av kapellpredikanten i Bogen, N Bjerner, den 18 augusti. Som vittnen anges: barnets föräldrar.
Axel föddes 5 oktober 1894. Han står bara i Gräsmarks födelsebok. Han döptes 19 oktober av N Bjerner i Bogen.
Astrid föddes 15 januari 1897 i Lekvattnet. Då var hela familjen skriven i församlingen.
Anledningen till att de inte skrev sig i Lekvattnet, trots att de ägde och brukade gården där, lär ha varit att Anders Eklöf, liksom hans morbor Anders Henriksson, inte kom överens med prästen Sundelius.

Om vi inte haft muntliga berättelser kring detta är det ganska förvirrande. I Gräsmarks husförhör står att Anna, Sissi och Axel är födda i Lekvattnet, samtidigt står de i födelseboken i Gräsmark men inte i Lekvattnet. Dessutom är åtminstone Sissi och Axel döpta av predikanten i ytterligare en annan församling, Bogen.

Sissis farfars far, Per Mattsson Kym, hade flera olika namn. Han föddes som Per Mattsson. 21 år gammal blev han soldat och fick namnet Ållbom, så heter han när han gifter sig med Maria Bengtsdotter 1821. Så hände att soldaten nr 66 vid Östra Kymmens rote, Matts Nilsson Kym drunknade 1822. Han ersattes ”med transport” från Ållebo av Per Mattsson som därmed fick namnet Kym som nytt soldatnamn och livstidsnamn.

Om namnen Pärkiläinen och Riekinen: 1821 reste Carl Axel Gottlund runt i Värmlands finnskogar. Han skrev i sin dagbok ner så mycket han kunde få tag på om de finska hemmanens och släkternas historia. Han såg också till att få låna kyrkböcker och där skrev han in de finska släktnamnen vid sidan om son-namnen som prästen skrivit. Undrar vad prästerna tänkte när de upptäckte att han gjort så! Kanske tänkte de att det ändå inte är så många som läser i husförhörsböckerna, inte kunde de tänka sig att vi som släktforskar skulle ha glädje av detta nästan 200 år senare.

– – – – – –

2016-08-07

I vinter och under regniga sommardagar har jag suttit med kyrkoböcker, domböcker mm och följt Hindruk Ersson Pärkiläinens släkt bakåt i Norra Lekvattnet. Då hittar jag släkterna Liukkoinen, Orainen och Moilanen och kommer ända till början av 1600-talet då den stora inflyttningen startade. Matts Larsson Liukkoinen var en av de första som kom till Lekvattnet. Om honom kan man läsa på
http://www.lekvattnet.se/historien/luikoinen-slakten-kommer-till-lekvattnet/Erik-Pålssons-antavla582

Matts Larsson Liukkoinen kom till Lekvattnet första gången 1635, då kom han från Bollnäs, där hans föräldrar nämns i ett domstolsprotokoll. Mellan 1636 och ca 1650-talet bodde han i Drafsen, Nås, innan han återvände till Lekvattnet. Hans barn är födda i Nås. De flesta personerna i antavlan bodde helt eller tidvis i Norra Lekvattnet. Mer om Liukkoinen finns under fliken Valborg Mattsdotter Liukkoinen på 1600-talet.

I berättelsen nedan om Spettungens byggnader har jag också gjort ett tillägg!

– – – – – –

2014-10-14

Jag har följt Sissis morfar bakåt. Här kommer släktträd för hans föräldrar.

Olof-Nilsson-1806

Britta-Jönsdotter-1815

 

 

 

2015-03-22
Spettungens byggnader
Som startbild på min hemsida har jag gården där farmor Sissi föddes. I sitt sammmanhang, en finngård långt ute i skogen, var det en ganska stor gård med ett stort tvåvåningshus (förmodligen byggt 1848) och med nybyggda ekonomibyggnader. Men det fanns ett hus till på gården, en rökstuga. Hur såg den ut? Var den lika stor och stilig som den på granngården Spettungen Där Opp? Det huset finns nu på Såguddens friluftsmuseum i Arvika, vi har besökt det och fantiserat om att Sissi besökte det som barn och om att det kanske liknar huset där Sissi växte upp. (Se: I Kajsas fotspår)
1916 for folklivsforskarna Nils Keyland och Ludwig Mattson runt i dessa trakter och dokumenterade rökstugor. Ludwig Mattsson skrev dagbok och den 4 augusti besökte de Spettungen. De fotograferade huset, mätte upp det och gjorde en ritning. Deras efterlämnade material finns på Nordiska museet, skulle det gå att få tag på det! Nja, här stöter jag på svårigheter, Nordiska Museets arkiv är stängt för ombyggnad. Jag försöker på Värmlands museum i stället. Jag bestämmer tid för att komma in i deras arkiv, får mycket hjälp och efter en stund har jag fått Ludwig Mattssons ritning av rökstugan. Den var inte stor!1916-Spettungen--Där-Ner-ri
S
pettungen Där Ner. Källa: Nordiska Museet och Värmlandsmuseum

Nu undrar jag vad som hände med bilderna de fotograferade. Misslyckades de? Gick glasplåtarna sönder? Eller finns de på Nordiska museet? Jag får ge mig till tåls men när arkivet öppnar igen ska jag dit och leta!

– – – – – –

2016-08-07

Jag har ännu inte haft tillfälle att leta på Nordiska museet.
Däremot har jag hittat en bild på rökstugan i boken Skogsfinnen och kyrkan av Anders Mattsson.

Bilden är tagen i samband med rivningen av det större huset, man kan se murstocken.

Spettungen-1943-med-text

2015 gick vi och letade efter spår. Vi hade häradskartan med oss men blev ändå inte riktigt kloka på hur husen legat. Därför blev jag väldigt glad när jag fick se det här kortet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s