Kerstin, 1500-talskvinnan som fick skilsmässa

Olaus-Magnus-Carta-Marina
Sverige och Danmark på Olaus Magnus´Carta Marina från ca 1540

Sverige på 1500-talet, ett mörkt och nästan väglöst land: medeltiden slutade, Gustav Vasa blev kung och tog makten från kyrkan genom reformationen och reduktionen. Reformationen inleddes 1527 och pågick under hela 1500-talet. Bibeln kom ut på svenska och hade stor betydelse för språkets utveckling. Före 1500-talet finns inte mycket skriven historia i Sverige. Befolkningen var uppskattningsvis mellan 0,6 och 1 miljon. 95% levde på landsbygden.
Om den vanliga människan och hennes liv vet vi inte mycket. Det finns inga födelselängder, inga dödböcker, inte många berättelser. Möjligen kan man få veta lite om männen i maktens närhet. Därför var det helt osannolikt och fullständigt fantastiskt att hitta berättelsen om Kerstin.

När jag fick veta mer om min ff ff ff ff Sven Börjesson i Marek, Ydre härad, och såg att han kom från en prästsläkt började jag leta. Märkligt nog dök ”Ydre-boken” av Thure Filén upp i hembygdshyllan på Erikshjälpen här i Kungsbacka just i den vevan. Där finns ett utdrag från när ärkebiskopen Abraham Angermannus 1596 höll visitation och pastorn i V Ryd klagade över sin hustrus skröplighet.

Så står hon plötsligt framför mig, min ff ff ff ff fm ff mm Kerstin!

Inför alla församlade högheter, ärkebiskopen, biskopen i Linköping, allt prästerskapet, häradshövdingen, Kongl. Maj:ts befallningsmän och fogdar, knekthövitsman och tre nämnder från Norra, Södra Widbo och Ydre häraden ställdes för rätta en hederlig kvinna, hustru Kirsten, herr Måns Jonae hustru i Ryd,
klageligen gav hon till känna med brev och många trovärda människors sannfärdiga vittnesbörd, att hon för 14 år sedan var av stor sjukdom och torrverk i alla sina lemmar och ledamöter så försvagad, förlamad och platt fördärvad vorden, att hon i därbemälte 14 år alls intet förmått göra sin man någon hjälp och bistånd i hushållet, ja, icke förmått röra sig ifrån det ena rummet till det andra, utan andra måste leda och bära henne både ut och in, såsom ock nu skenbart är; hade ock i så lång tid alldeles varit oförmögen att bevisa sin man någon äktenskaps skyldighet, eftersom hon därtill såsom en död och avsomnad lem platt oduglig och otjänlig var. Hade ock för den skull för några år sedan med sin mans goda vilja och samtycke begivit sig till sin måg, herr Måns i Asby, där hon hos sin dotter större och bättre rolighet och omvårdnad hava kunde än hemma av sitt eget otacksamma legofolk.
– Hava vi fördenskull för dessa förtalta orsakers skull – och efter kyrkans kristliga Consistories exempel och gamla stadga, vilken vid de apostoliska orden sig grundar: Om mannen dör, så är kvinnan fri från lagen; i detta fallet med honom i så mån dispenserat och efterlåtit, att han må begiva sig till äktenskap, när och var honom synes, och Gud honom råd förelägger. Till visso under våra signeter. Datum, anno et loco supra.
(Filén: Ydre-boken, sid 174)

Och nu bad hon på det allra fliteligaste med gråtande tårar för bemälte sin man, herr Måns, att honom måtte varda efterlåtet komma till annat äktenskap. Bådo ock desslikes detsamma välbemälte, välbördige, välaktige gode män samt häradsnämnder, som visste, vilken stor eländighet herr Måns så mång år lidit hade och i sitt hushåll en utfattig man var vorden.
(Grimberg: Svenska folkets underbara öden II. Äldre Vasatiden 1521-1611. Finns på Runeberg.org)

Vem var hon, Kirsten/Kerstin?
Hon var sjuk, fattig och dessutom konserverad. Tack vare att hennes olyckliga äktenskap med herr Måns i Västra Ryd finns det uppgifter om henne. Historien blir en aning rörig på grund av att bägge hennes män och även hennes måg kallas herr Måns eller Magnus.

Hon var först hustru till en man som var kyrkoherde i Sund från 1543 i, Svinhult och Västra Ryd från 1546 och dessutom prost över Ydre från 1560. Om Kerstin var ungefär jämnårig med sin make och han var kyrkoherde 1543 bör hon vara född omkring 1520, kanske innan Gustav Vasa blev kung 1523.

Vilka Kerstins föräldrar var vet jag inte men de levde under medeltiden. Kerstin och hennes man hade åtminstone ett barn, en dotter som gifte sig med prästen Magnus Johannis. Vad dottern hette vet vi inte. Allt detta tilldrog sig för mycket länge sedan!

Kerstins man kallades omväxlande Magnus Jonae, Benedictus Jonae och Benedictus Georgii. Första gången vi kan läsa om honom är på 1540-talet, 1544 nämns han i Kammarcollegies uppbördsbok som kyrkoherde i V Ryd.

Sunds-kyrkoherdar
Sund C:4 (1707-1793) Bild 18 / sid 29

I Sunds kyrkobok för 1707 läser jag om Kerstins man, hans företrädare och hans efterträdare:
”Utdrag af Linköpings stift-krönika:
Kyrkoherdar uti Sund
8. Simon Olavi. Curatus 1515. Nitisk förfägtare av Påfviska Religionen blef han uprorisk emot konung Gust. I. slog sig till Dackens partie och upäggade sine åhörare från Predikstolen till upror emot konungen, hvadan han ock blef fängslig förd till Stockholm och där halshuggen 1543.
9. Benedictus Georgii. En lärd och alfvarsam man, som stod i stor nåd hos kon. Gust. I. hade förut varit Rector Scholae uti Skeninge, innan han blef Pastor här 1543, och tillika uti W. Ryd och Swinhult 1546. Blef Prost öfver Ydre Contract 1560 och dödde 1572.
10. Magnus Johannis. Företrädarens Måg och Medhjelpare blef Pastor i Sund, W. Ryd och Swinhult efter Swärfadren 1573; feck transport till Asby 1574, underskref Upsala möte 1593 och dödde 1616.”

Under Dackefejden 1542-43 hade flera präster i Ydre härad dragits med i revolten, tre fängslades och fördes till Stockholm, bland dem Simon Olavi i Sund.

Kerstins man kom till Sund som kungens trogne man sedan hans företrädare fängslats. Säkert fanns det stora motsättningar i församlingarna.

Kerstin hade ett strävsamt liv, även om hon var prästfru. Under Gustav Vasas tid förändrades mycket. Reformationen och reduktionen pågick och det var turbulenta tider. Svenska språket infördes i mässan och bibeln kom ut på svenska. Kyrkan och klostren fick lämna ifrån sig makt, mark, inventarier, kultföremål och till och med kyrkklockor. Kyrkor vitmålades både invändigt och utvändigt. Många var missnöjda och ville ha tillbaks det gamla.
För kyrkoherden i V Ryd hade reduktionen medfört att han fick mindre mark att bruka och försörja sig på.

1571 eller 1572 dog Kerstins man. Kerstin var kanske i 50-årsåldern när hon riskerade att stå på bar backe om inte nästkommande präst ville förbarma sig och gifta sig med henne, konservera henne. Men till en början hade Kerstin tur. Magnus Johannis, som efterträdde hennes man, gifte sig med hennes dotter och hon kunde bo kvar. Men redan efter ett eller två år delades pastoraten, Magnus Johannis blev kyrkoherde i Sund och senare i Asby.

1573 kom en ny präst, Magnus Olai, till V Ryd. Han och Kerstin gifte sig. Hon var i 50-årsåldern, han var förmodligen betydligt yngre eftersom han levde ända till peståret 1622.

V-Ryds-gamla-kyrka576
Det här var Kerstins kyrka, den finns inte längre.

Kyrkan revs 1883. Enligt Leonard Fredrik Rääfs beskrivning 1865 hade kyrkan inte förändrats så mycket sedan Kerstins tid. Den var byggd av ohuggna granitblock i murbruk, taket var spånklätt, den hade inget torn och inget särskilt kor. Under Kerstins andre mans tid (1574 – 1622) målades kyrkan, koret byggdes om men förmodligen bara invändigt eftersom de yttre murarna icke synas hafva någonsin undergått förändring. Det fanns bara 4 fönster, ett femte togs upp 1711 och 1803 förstorades de med rundbågar. Framför den västra dörren byggdes 1669 ett timrat vapenhus. Altaret var murat av grov sten med sidoöppningar för de heliga kärlen.
I klockstapeln fanns två klockor, och dessutom fanns en primklocka i kyrkan. Klockstapeln ombyggdes 1660 men skadades av åska sommaren 1686 och återuppfördes året därpå.
Ända till 1796 hade kyrkogården en gammal indelning i ättehagar, varje gård eller by hade en egen gravplats. Kyrkogården var omsluten av ett timrat och övertäckt plank som ständigt behövde repareas och ofta var i skröpligt tillstånd.  Stenmuren byggdes 1799.
I testamente efter kyrkoherde Magnus Olai skänktes 1622 en ljuskrona med 5 pipor.

Kerstins nya äktenskap blev inte lyckat. Några år gick det bra men efter 10 års äktenskap blev Kerstin sjuk, hon drabbades så svårt av någon reumatisk sjukdom att hon inte kunde bidra med något i prästgårdens arbete, hon kunde inte ens sköta sig själv utan måste ha hjälp.

Prästgården i V Ryd var inte rik. Trots att Kerstins förste make stod högt i gunst hos Gustav Vasa var det ett fattigt pastorat han fick ta hand om.

Karta-V-Ryds-prästgård-1699
Karta över prästgårdens ägor 1699. Källa Lantmäteriet

Karta-detalj-V-Ryds-prästgå
Här ser man mer detaljerat hur prästgården låg på en udde vid sjön Lejern och en bit norr om kyrkan.
Enligt Arkeologi och byggnadsvård i Östergötland bodde prästen i Västra Ryd här på Rydsnäs ända från medeltiden.  Lantmätare Mörner ritade kartan 1699 och då ritade han en präktig huvudbyggnad med säteritak och stora fönster. Kan det ha sett ut så på 1500-talet?
Det finns spår av en mängd byggnader på platsen. Åkrar och ängar har omgetts av stenmurar som man ännu kan se spår av liksom spår av vägen som ledde mellan prästgården och kyrkan.
Ca 1865 revs den gamla prästgården och flyttades söderut, närmare kyrkan.

Carl Fredric Broocman skriver 1760 om V Ryds prästgård:
Kyrkoherdans Boställe Ryssnäs af ett halft hemman, skal wara afdelt från twänne hemman till Lagmansryd för 500 år sedan, och skänkt til Presetegård af en wid namna Peter Stake. Thes belägenhet är på ett Näs wid Östra Lejeln, litet stycke ifrån Kyrkan, och äro här wid 2 tunnors Utsäde, liten Äng, knapt Mulbete och Fiske i Östra Lejeln.
Prestebolet är inte rikt, en gång, på den katolska tiden, hade mark skänkts till kyrkan och Pastorn av fru Ingeborg på Fyrenäs men under reduktionen hade kronan tagit tillbaka hälften.
Thessa ägor hafwa blifwit Kyrkan eller Prestegården afhände, och emedan Prestegårdens förmåner woro ganska ringa, har Konung JOHAN then III. genom bref, daterat Wadstena then 5 Febr. 1578, befalt, at fjerdedelen uti Sjöarp skulle utbrytas, efter förenämnde Kyrko-Register, och läggas til Prestegården; men som Kyrkoherden Anders Olai ändock uti sin tid icke kunde härwid hafwa sin utkomst, benådade Konung GUSTAF ADOLPH honom then 22 Apr. 1627 med halfwa Krono-Hemmanet Ingelstorp på lifstid, och blef samma benådning confirmerad af Drottning CHRISTINA the 26 Aug. 1646.

Magnus Olai, Kerstins andre man, vände sig alltså till kungen för att få hjälp och svaret blev:
Johan den tredje med Guds nåde, Sveriges, Göthes och Wendes konung, Storfurste till Finland, Carelen, Wåtskepetin och Ingermanland i Ryssland, och öfver de Ester i Liffland Hertig.
Må tu veta Peder Staffansson att denne Wår undersåtare Herr Måns i Ryd, Ydre Härad i Småland, hafver i underdånighet presenterat Oss ett gammalt kyrkones register, som i mång år sedan är inlagdt i förbemälte Ryds Kyrkokista, deraf Wi förnimma kunna, att fjerdedelen uti det hemmanet Sjöarp i samma Ryds sokn hörer Oss och Sveriges Krona till. Och efter det samme Herr Måns klagar att Prestebolet i förbemälte Ryd är ganska ringa; hvarföre är Wår alfvarliga vilja och befallning att du synemän beställer som samma en fjerdedel rättfärdeligen utsynar ifrån frälsejorden, och sedan lägger den till Prestebolet. Här om du så beställa skall att wi här om icke oftare bekymrade blifva, der du hafver dig efterrätta. Skrifvet på Wårt Kongliga slott Wadstena d. 6 Febr. 1578.”
(Rääf: Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Del 4:71)

Karta-V-Ryd-ca-1870
Häradskartan från ca 1870 visar avstånden mellan udden där prästgården låg och marken i Sjöarp vid sjön Brömsen längst till höger i bilden. Källa: Lantmäteriet

Trots Johan III:s välvilja fortsatte det att vara fattigt och även näste kyrkoherde vände sig till kungen för att få det att gå ihop.

Tiden gick. Gustav Vasa efterträddes av Erik XIV och Johan III. Kampen om vilken ställning och tillhörighet kyrkan skulle ha var inte över.

1593 ägde Uppsala möte rum. Både Kerstins man och hennes måg var där. Hertig Karl, yngre bror till Erik XIV och Johan III, sammankallade mötet sedan Johan III dött och hans son Sigismund, som var katolik, övertagit tronen. Man ville förhindra att katolicismen återinfördes. 4 biskopar, över 300 präster, rådet och adeln förenades i ett beslut som bl a innebar att den enda tillåtna läran skulle vara lutherdom. Deltagarna förklarade att de var redo att våga liv och blod för beslutet och ordföranden sa att ”Nu är Sverige blivet en man och alle have vi en Herre och Gud.”

Tre år senare, 1596, var Kerstin gammal, sjuk och gravt rörelsehindrad. Den nya biskopen hade blivit utsänd för att visitera och kontrollera. I slutet på maj kom han till Eksjö och kallade dit invånarna i Ydre, Norra och Södra Vedbo härader.
Sjuk och gravt rörelsehindrad fraktades Kerstin från Asby till Eksjö, en resa på drygt 4 mil.

Karta--Asby---V-Ryd---Eksjö

Det vi kallar vägar fanns inte på 1500-talet, det var egentligen bara klövje-, rid- eller gångvägar i oländig terräng så det måste ha varit en plågsam resa.  Gråtande bars hon inför alla och bad att hennes man skulle bli löst från äktenskapet. De fick skilsmässa.

Jag vet inte hur länge Kerstin levde men hoppas att hennes återstående år blev lugna i dotterns hem.

Lite om tiden Kerstin levde i:

Om änkekonservering:
En prästänka hade rätt till ett nådeår, då hon kunde bo kvar och försöka ordna för sitt fortsatta liv. Egendomen som familjen levt på skulle övertas av näste präst. För församlingen kunde det bli betungande att försörja änkan. Därför var det en god lösning för alla om den nye prästen gifte sig med änkan och den som var villig att göra det fick företräde till tjänsten. Enligt 1571 års kyrkoordning hade också en son eller måg till den avlidne prästen förtur. Under 1600-talet tror man att 60 % av alla prästhustrur var prästänkor eller prästdöttrar.

Om prästers ekonomi:
Egentligen är det blott kyrkoherdarne i Asby och Torpa, hvilkas aflöing kan anses god och tillräcklig; icke genom de inskränkte bidragen af socknarna, utan till följd af boställenas ypperliga beskaffenhet. De förmögnaste af ortens pastorer hafva varit Samuel Magni uti Asby, död 1629, och Lars Kraft i N. Wij, afliden 1797, den ene genom fädernearf, den andre genom sin hustru, båda ihågkomne för stor frikostighet och omsorg för sina kyrkor och församlingar, egenskaper med hvilka de fleste af våra pastorer, hvar efter sina tillgångar, sig utmärkt, åtminstone i gästfrihet och välgörenhet mot fattige.
(Rääf: Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergöthland. Del 4:32)
Ovannämnde Samuel Magni var Kerstins dotterson. Dotterns hem var alltså betydligt rikare än det fattiga V Ryd.

Om Gustav Vasas bibel och svenska språket:
”Gustav Vasas bibel har haft en sådan betydelse för det svenska språket att man brukar sätta en gräns mellan fornsvenskan och nysvenskan vid utgivningen av Nya testamentet år 1526. Denna text är alltså definitionsmässigt den första text som har skrivits på nysvenska. Där introducerades moderniteterna ä och ö, som fortfarande finns kvar i det rikssvenska skriftspråket.” Wikipedia

Källor:

Thure Filén: Ydreboken, i den finns referenser till tidigare skildringar av Ydre och Östergötland bl a:
Rääf: Samlingar och anteckningar till en beskrivning öfver Ydre härad i Östergöthland
Broocman: Beskrivning över de i Östergötland befintliga städer, slott, sockenkyrkor, socknar, säterier, överofficerboställen, järnbruk och prästgårdar mm
Både Rääf och Broocman finns på google books så där kunde jag läsa vidare.

Grimberg: Svenska folkets underbara öden II. Äldre Vasatiden 1521-1611. Finns på Runeberg.org

http://arkeologiostergotland.blogspot.se/2012/08/pa-en-halvo-i-sjon-ostra-lagern-i-den.html

Kinda.se om Dackefejden: http://www.kinda.se/download/18.6e89e88e12e7bcdeae0800061755/Dackeland_low%5B1%5D.

Sunds kyrkobok C:4 sid 29; Sund C:4 (1707-1793) Bild 18 / sid 29

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s