Skifsen – 2017 års lilla släktforskarresa

20171005

För några år sedan läste jag om ett projekt som pågår vid Skifsen i södra delen av Nås finnmark.
Föreningen Skifsens Vänner bygger upp en finngård så som den kan ha sett ut i mitten på 1700-talet. De strävar efter att använda lokalt material och gammal teknik.

Jag ville genast åka dit men det kom annat emellan.

Till slut kom jag ändå dit, till detta underbara besöksmål för oss som är intresserade av finnkultur.

Den 16 september skulle vi köra från Sunne till Leksand. Det skulle inte bli så stor omväg att köra till Fredriksberg och ner till Skifsen.

Från Fredriksberg körde vi söderut tills det var skyltat mot Finngården Skifsen. Efter 8 km fick vi ställa bilen och gå sista biten. Vi var alldeles ensamma i skogen och kände oss förflyttade bakåt i tiden.

 

 

Efter en kort promenad i skogen kom vi till en gärdsgård och en stor öppen äng med en lada och en ria.

 

Sjön glittrade

 

och alldeles nere vid stranden låg rökbastun.

 

Nu svängde vi åt höger och kom in på gårdstunet. Det första huset som mötte oss där var stolpboden.

 

 

Vi gick runt huset och beundrade konstruktionen.

 

 

 

 

Sen låg kokhuset i skogskanten

 

…och längst in rökstugan, liten och fönsterlös

 

 

med timrade knutar

 

och farjtak

Huset bär på en hemlighet som vi inte fick se: den nymurade rökugnen.
Vi var alldeles ensamma, det förstärkte känslan av att vara på en avlägsen, naturnära plats, men innebar också att vi inte kom in i husen.

Sakta begav vi oss därifrån.
Vi tog en närmare titt på ladan och rian på ängen.

 

 

 

 

På sin hemsida berättar föreningen: Platsen är vald med omsorg. Den är en av de sex första boplatserna i Säfsen som skogsfinnarna valde att slå sig ner på omkring 1620. Sedan dess har platsen varit bebodd fram till mitten av 1940-talet. Då revs de två gårdar som då fanns där och marken planterades med gran.

På informationsskyltar närmare parkeringen fanns informationsskyltar som berättade att vid tiden för Elfsborgs lösen 1613-1618 fanns inga torp här, de verkar ha tagits upp strax efter den tiden och skattläggning skedde första gången 1630. I över 300 år brukades Skifsen men nu finns bara ruiner kvar av ursprungliga gårdarna.

Endast 3 km från Skifsen ligger Drafsen, dit mina förfäder kom på 1600-talet.

Valborg Mattsdotter Liukkoinen, som jag skrivit en berättelse om, fortsätter att fascinera mig. Hon föddes förmodligen i Drafsen i dåvarande Nås socken omkring 1640. Hennes far, Matts Larsson Liukkoinen, hade ett torp där från ca 1636 till någon gång på 1650-talet.

Matts Larsson Liukkoinen var inte en man som satt still och väntade på att saker skulle hända. Han ville mer.
Familjen kom från Finland men vi vet inte var Matts föddes. Från Bollnäs, till Drafsen i Nås socken till Lekvattnet i Fryksände gick hans livsväg.
1635 gick han till Stockholm med ödhmjuk bön af honom måtte blifwa effterlåtit optage Et torpeställe widh Lekewaten i Frissdalen. Trots det fina brevet han fick med sig, undertecknat av riksskattemästaren Gabriel Oxenstierna, fick han avslag på tinget i Fryksdalen våren 1636. Då bosatte han sig på torpet i Drafsen.

Ca 15 år senare flyttade han med sin familj till Lekvattnet.

 

Referenser:

http://www.dt.se/dalarna/ludvika/skifsendagen-entusiaster-skapar-en-1750-talets-finngard-i-skifsen

http://www.skifsen.se/

 

Annonser

SCB:s befolkningsstatistik

 

JAG HAR HITTAT MIG SJÄLV!

 

Nu finns Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik för 1946 tillgänglig på Arkiv Digital.
Jag kan läsa om min egen födelse. Allt stämmer! Det är rätt föräldrar, rätt församling och rätt datum.
Ändå sitter jag här och retar upp mig!
I statistiken står datum för föräldrarnas vigsel. Senare har någon suttit och gått igenom böckerna och med blyerts skrivit till hur många månader det är mellan vigsel och födelse.
När? Varför?

Kuriosa:
Det står att pappa är född 28/10. Det är det datum han alltid använde för legitimation, pass mm men i födelseboken i hans hemförsamling står 20/10. Många år senare begärde han och fick ändring i födelseboken. Han kunde alltså större delen av sitt aktiva liv identifiera sig med ”fel” datum.

Valborg

2016-08-10

Sedan Valborgsmässoafton har jag tillbringat nästan varje dag tillsammans med Valborg Mattsdotter Liukkoinen, min farmors farmors farfars morfars farmor. Valborg levde under andra halvan av 1600-talet. Hon levde ett liv i nybyggaranda under en dramatisk tid i Sveriges historia. Det var en slump att jag hittade de första uppgifterna om henne men när jag sökte vidare fann jag mer och mer och mer.

Valborg Mattsdotter Liukkoinen på 1600-talet

Ancestry eller inte

2016-04-29

Jag har länge varit tveksam till Ancestry.
Genline, som senare uppgick i Ancestry, var ju förr ett sätt att få tillgång till filmade kyrkoböcker men i och med att Arkiv digital började fotografera i mycket högre kvalitet övergav jag Genline helt.

Numera använder jag mig huvudsaligen av Arkiv Digital och vid behov Riksarkivet (+ en massa gamla böcker som biblioteket snällt beställer hem åt mig). Det är så oerhört bekvämt att sitta hemma och bläddra fram den ena sidan efter den andra. Namn , datum, platser och eventuella kommentarer lägger jag in i släktforskarprogammet Min Släkt. Men, även om jag regelbundet gör backup så finns Min Släkt bara i min hårddisk. Ibland behöver jag ha mitt träd i molnet för att kunna visa det var jag än är. Därför tog jag ett 1-årsabonnemang på Ancestry och la ut trädet där.

Nackdelar med Ancestry:
Jag tycker det är svåröverskådligt.
Många använder de publika släktträden för att snabbt konstruera egna träd, de kopierar gladeligt uppgifter utan att kolla och sprider en hel del felaktigheter.

Fördelar med Ancestry:
Jag har tillgång till det överallt.
Jag kan komma i kontakt med andra som är intresserade av samma anor.

Jag har fått några nya mail- och facebook- vänner och vi har diskuterat anor från 1600- och 1700-talen. Jag hittade en tidigare okänd fyrmänning som kunde berätta en hel del. Av honom fick jag två härliga bilder, en på mormors moster Hilma och en på mormors morbror Ludwig.

Hilma-och-Viggo

Hilma Hansson, född 1879, och hennes son Viggo Hansson, född 1897.

ludvigs-familj-bearb

Ludwig Hansson, född 1873, hans hustru Botilda/Tilda och döttrarna Elsa, född 1902,  Margit, född 1906,  och Gunhild, född 1909. Ludwig var skräddare i Lund.

Så nog har jag haft glädje av Ancestry. Men det gäller att vara kritisk och kolla alla uppgifter!

De här två bilderna har jag också lagt till i Anna Hansson, barnmorska och kvinna i brytningstiddet är ju Annas syskon. (se ovan under KVINNORNA)

Från en annan nyfunnen kontakt har jag och vi alla fått tillgång till en fantastisk kartfunktion. En topografisk karta med inlagda uppgifter om historiska kartor, fornminnen, sockengränser mm.

http://torgnylaas.se/topografiska%20kartan.html

Stort tack till Torgny!

 

 

Nytt i MIN MORMOR ANNYS SKÅNSKA SLÄKTTRÄD

2016-03-27

Hela vintern har jag jobbat med mitt projekt att försöka skildra så mycket som möjligt om kvinnornas liv och villkor.

På farfars sida har det blivit den nästan osannolika berättelsen om Kerstin som levde på 1500-talet. Uppgifterna om henne kom till mig genom att hon blev gift in i en prästsläkt. Så långt hade mina ambitioner annars inte sträckt sig. Jag hade hoppats att genom husförhör, bouppteckningar och domböcker få veta lite om dem som levde på 1700-talet och 1800-talet, kanske 1600-talet om jag hade tur.

På mormors sida har jag kunnat skriva 2 berättelser om kvinnor i Skåne:
Min mormors mormor om Karna Hansdotter
Ingar Andersdotters hårda liv

När jag höll på att leta fakta kring Karnas och Ingars liv hittade jag många nya uppgifter om mina anor. Därför har jag uppdaterat MIN MORMOR ANNYS SKÅNSKA SLÄKTTRÄD med fler anfäder/anmödrar.

Jag har också lagt till en tavla med en del av Ingars ättlingar. Ett av hennes barnbarn blev statsminister, vi andra har fått ett mycket bättre liv än det Ingar hade.

Tänk om jag kunde få kontakt med någon mer av Ingars efterkommande!

 

Internationella kvinnodagen 2016

20150515-Skabersjö-(8)
Brytstugan i Skabersjö

Som många släktforskare är jag en nattuggla. Nu hinner jag i alla fall posta detta inlägg innan dagen är slut!

För 5 år sedan fick jag ett uppdrag av min mamma: ”Kan du försöka lista ut vem som var far till min mormors far Anders Hansson. Vi har letat och letat men inte lyckats.”

Det var så mitt släktforskande började. Jag satt timme efter timme, dag efter dag på biblioteket.

I mitt sökande följde jag Anders mammas liv. Den unga flickan/pigan som flyttade och flyttade fascinerade mig. Hur får man ett liv? När blir det värdigt?

Jag bestämde mig för att försöka berätta om hennes liv. Det har tagit lång tid, jag har skrivit många andra berättelser innan jag började få grepp om den här. I somras besökte vi Skabersjö, vandrade på bygatan och tänkte på Ingar och hennes föräldrar. Nu skulle det bli av! Men det kom annat emellan och nästan hela vintern gick. Men idag har jag lagt till berättelsen om Ingar Andersdotters hårda liv. Titta under KVINNORNA!

Och jag lyckades lösa gåtan med Anders Hansson far!

MIN MORMORS MORMOR

2016-02-14

Det har blivit mycket släktforskning i vinter. Nu har jag lagt till min mormors mormor Karna Hansdotter under fliken KVINNORNA. Se ovan!
Hon får representera ett ganska vanligt kvinnoliv under mitten och slutet av 1800-talet. Hon levde i Husie och i Görslöv, bodde hemma hos föräldrarna, var piga några år, gifte sig inte särkskilt ung, fick 6 barn. Hon dog alldeles för tidigt och den enda muntliga berättelse jag har om henne är att hon var trött och utarbetad och inte hade motståndskraft när sjukdomen slog till. Men jag har hittat mycket mer i arkiven/datorn.

Tidigare i vinter skrev jag om Kersti som levde på 1500-talet. Två kvinnor från helt olika tider och med helt olika levnadsöden har fascinerat mig. Tänk att det går att få reda på så mycket om kvinnors liv och villkor!

I hopp om att få nya kontakter och mer information har jag lagt ut min antavla på Ancestry. Genom Ancestry har jag hittills fått kontakt med 3 släktingar, en av dem mycket avlägsen men kanske kan vi tillsammans reda ut mer om förfäderna på 1700-talet. Jag hoppas på fler kontakter